Fotostyling, en individuell fördjupning.

 

 

 

 

Fotostyling

I denna fördjupning har jag lagt tyngdvikt på skillnaden mellan att styla en miljö jämfört med att styla till en fotografering. Till min hjälp har jag praktiskt arbete och eget experimenterande samt en frågeställning till stylisten, Lina Hansson, Redaktionschef på tidningen Tove Hem & Trädgård.

 

Lina sa till mig,

– ”Det märks att du är visual merchandiser” när hon såg mina första stylade bilder.

Denna mening får mig att ställa frågan ”Varför?”

Varför är skillnaden så stor mellan att styla en 3 dimensionell miljö, jämfört med en 2 dimensionell bild?

Svaret jag kommit fram till är att i en 3 dimensionell miljö gör individens olika synvinklar att objektens placeringar uppfattas olika. Det är i en sådan miljö varje människa är van att röra sig i och därför uppfattar man helheten i tusentals olika stycken. Som, i det här fallet, dekoratör har man som uppgift att skapa harmoni mellan föremål och omgivning och detaljerna blir oftast väldigt viktiga.

På ett fotografi skapar man enbart en vinkel som fångar hela miljön. Man mister den dimension som människans öga är van vid och fixerar den enda synvinkel. Detta betyder att man måste man utvekla tankesättet.

I grund och botten är den det samma som i vanlig visual merchandising. Färgskalor, placeringar i gyllene snittet t.ex. och ljussättning. Om det i visual merchandising är linjerna som produkter är placerade efter så är det i vinklarna sedda genom en kameras lins som är det största skillnaden. Både vinklarna mellan produkternas placeringar och vinkeln från där fotot skall tas.

När jag har experimenterat har jag kommit fram till om man bryter av med många vinklar i en bild så lever den upp och kompenserar den förlorade dimensionen.

Det som överraskat mig mest av allt har varit skapandet av djup i en bild. Saker och ting måste alltid stå mycket närmare varandra än man kan tro. Har man för långa avstånd mellan produkter så kan det döda helheten.

 

 Tillvägagångssättet

Att planera och komponera en fotografering.

 

1. Ha en färdig idé och ett koncept .

2. Styla på egen hand och fotografera med digitalkamera som du sedan kan visa upp för fotografen. Ta också med en inspirationsbild som kanske visar en vinkel, ljussättning eller en känsla. Det kan vara en utriven sida ur en tidning tex.

 

Komponera bilden och se den genom kameralinsen. Produkter som placeras och ser bra ut i verkligheten ter sig annorlunda på bild. Vinklar, djup och proportioner förvrängs genom linsen.

Färger återspeglas också på samma vis som i en skyltning. Svarta produkter slukar ljus och det är svårt att få fram rörelse och konturer i svarta objekt. Vitt reflekterar ljus och är svår att ljussätta då det lätt överexponeras.

Vita produkter bör därför fotograferas i dagsljus för att bli rättfärdigade.

 

Fyll ut bilden. Tänk på djupet och placera produkter enligt ”skyltningens alla regler”. Förgrund, bakgrund, högt, lågt i gyllene snittet. Bygg upp din bild i vinklar, inte i objekt. Samt ha alltid i baktanken vad bilden ska användas till.

Exempel: Ska det läggas till text på bilden, vart ska den i så fall placeras. Lämna utrymme för detta.

 

Samarbete

Det kan vara svårt att förmedla sina idéer med människor man inte känner. Därför är det bra med grundläggande fakta om hur en fotograferingsprocess ser ut. Jag frågade Lina Hansson om hennes tillvägagångssätt, och detta är hennes tips;

 

­Det är bra att ha ett hum om hur fotografering och ljussättning går till. Men det kan också vara en nackdel att vara för kunnig på området. Det kan hämma arbetets gång om man ”lägger sig i” fotografens jobb för mycket. Lämna fotografens jobb åt fotografen och bli istället duktig på att kommunicera fram din idé-

 

– Dagsljus är det bästa ljuset att fotografera i för att få fram produkters egenskaper m.m. Dagsljus ger bilden en äkthet som är mycket svår att återskapa med studioljus. Istället för att använda en blixt för att framhäva mörka områden eller ljusa upp ett motiv så använder fotografen en reflektor skärm som man riktar och förstärker det befintliga ljuset med.

 

Stylinguppdraget

 

I vilket sammanhang ska bilden användas? Svaret på den frågan avgör i vilken miljö man fotograferar. Det är inte bara produkterna som spelar roll. Vad ska vara i bakgrunden? Tapet, textil, ingenting alls? Är det en serie med bilder som skall tas på olika tidpunkter så bör man ha i åtanke om bakgrunden går att återskapa eller inte.

 

Vem ska se bilden Tilltalar den kunden/målgruppen med både produkter och på det vis som bilden är tagen på?

 

Att få en bild att komma till liv.

Små element yttrar sig olika beroende på om de är noggrant utplacerade/staplade, jämfört med vilt och bråkigt utspridda. Som när vi placerar kuddar som är stora och grafiska i sitt formspråk. Enfärgade fyrkanter. Formen och färgen kan göra bilden tråkig och död. Att använda kuddarnas raka linjer för att skapa diagonaler istället. T.ex. välja att ha hörn/kanter utanför bilden för att motverka att ögat fastnar på en fyrkantig form. Här återkommer vi till vikten av att ständigt arbeta med vinklarna.

Komplettera formen som ändå är strikt med lekfulla/brokiga element. I detta fall kan sidenband som ”kastats” in i bilden väcka liv.

Jämförelse: En kopp med granna mönster ger ett helt annat uttryck än en exakt likadan kopp som är helvit.

Samma teknik kan användas i motsatt syfte. Har vi istället ”vilda” kuddar kan vi lugna ner dessa med fint uppstaplade accessoarer, men lek fortfarande med diagonaler, riktningar och vinklar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s